Kan man ens INTE utvecklas?

Och nej, allt nytt är inte bra. Men handen på hjärtat…det är sällan allt gammalt heller.

Sorterar och summerar intryck från helgens #afkUmeå med #skolvåren.
Det har varit två intensiva dagar med föreläsare, berättare, forskare, pedagoger, elever och föräldrar. Alla har på olika sätt bidragit med sin erfarenhet från utbildningssammanhang. Var och en från sin horisont, från sin egen unika synvinkel.

Trots olika infalls- och anfallsvinklar har det funnits ett tydligt spår av att vara grundad i kapitel 1 och 2 i Lgr11. Det har funnits en samsyn gällande utbildningens viktighet och nödvändighet med ett visst mått av förnyelse rörande innehåll, metod och pedagogiska grepp.

Det berikar mig att träffa människor från andra orter, där andra yttre faktorer styr skoldagars innehåll än i min skola. Bara ett sånt faktum som skillnaden i att skoltaxin krockar med en ren istället för kör över en hare kan göra skillnad i det vi väver in i elevnära textsammanhang, eller att ett skog i en del av landet är en tallskog istället för en bokskog. Det finns fler exempel på yttre faktorer som gör kontexten och lärarlivet annorlunda beroende på vilket samhälle vi är att arbeta i.

Det berikar mig att träffa pedagoger som på ett djupare metodiskt plan delar med sig av sina modernare (teknik, material, ordval) ämneskunskapstips. Jag lär mig när jag lyssnar och ser det didaktiska grundarbetet i andra pedagogers lektionsupplägg och ser en presentationsmodell både teoretiskt och praktiskt.

De nya bekantskaperna i det utvidgade kollegiet som med professionens förvärvade kunskaper underbyggda säkerhet i framföranden lockar till nyfikenhet att vilja lära mer. Knyta an till nästa steg, läsa in sig, söka mer material/forskning hitta framgångsfaktorer eller misstag som går att bygga vidare på – eller bygga om och förädla. Så som forskning fungerar.

Allt jag hört dessa dagar var inte min typ av tekopp men allt var intressant. Det bästa tycker jag är att gränsen mellan åhörare och föreläsare var nästan obefintlig. Att åhörare gav liks mycket till föreläsare som föreläsare till åhörare. Medverkan, samverkan och växelverkan. Bra. Nyfikenhet och lust till mer lärande och utforskande.

Min favorit blev eleverna som workshoppade Grej of the day och eleverna som genomförde sina #talasomTed på ämnet Vet du hur det känns…?.

Jag tänker på alla er som sällan på riktigt tar/får del av andras goda arbeten, inte nödvändigtvis i skolans värld utan över lag. Hur gör ni för att överleva. Hur gör ni för att klara dagen, jobbet eller uppdraget ni står inför?

IMG_0423

One thought on “Kan man ens INTE utvecklas?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s