Vems öra pratar du i?

Har just klivit på tåget i en småländsk stad. Tillbringade en god stund i vänthallen tillsammans med, vad jag förstod av gruppens samtalsämnen, ortens lokalpolitiker med skolförankring.

Det var beklämmande intressant. Det diskuterades ett besök i ett skolbibliotek de blivit insläppta i av rektor på aktuell skola men utan bibliotekariens kännedom. Detta hade sedan hamnat i lokalitetens tidning som ett observandum eller ett klagomål, vilket uppfattade jag inte riktigt. En i gruppen berättade med förvriden röst att bibliotekarien känt sig skrämd av intrånget. En annan i samma grupp berättade att det är två som arbetar tillsammans i många skolbibliotek på orten med anledning av de är rädda för en viss typ av besökare. Då utbrister en i resesällskapet att det är fel personer som arbetar där om de inte kan arbeta ensamma, de där borde ha andra jobb varpå det medhållande svaret kommer som en klarhet ja hon här inne (med en nick mot Pressbyrån)hon klarar ju att arbeta ensam.

De här människorna är på inget sätt unika, jag förstår till och med resonemanget. Det jag funderar över är hur saker landar i de som lyssnar. Jag funderar över hur saker dryftas och i vilka forum.

Jag kunde i det här läget höjt min stämma, visat färg så att säga. Jo. Jag skulle kunna ha frågat hur menar du och jag skulle kunnat ha sagt att ni vet väl att rektor avgör sin organisation och att rektor har mandat att göra det, utifrån att huvudmannen har rektor som representant och att huvudmannen ofta är tillsatt som förordnande av nämnden… Men jag blev så tagen av det ogenerade i att de helt missade vilket forum de stod i, jag häpnade över hur det förställdes röster och jag beklämdes av hur synen tilläts att förminska skolpersonal genom att inte någon av de 5-6 resenärerna stoppa raljerandet.

Såklart tänker jag in detta samtalet i alla informella möten som sker i en skola med tidspress där lärare möts i dörrench hastigt passar på att byta några ord om ledningen, elever, kolleger eller arbetsgivarorganisation.

Vems öra pratar du i? Och vad skapar det för tankar hos alla som orden når, de informella samtalen i allmänna rum där du tror att de försvinner in i en allmän ljudmatta, en ljudförorening ingen tar notis om. Jag tänker och tror att om vi pratar i fel forum, även om det är med rätt personer minskar chansen att nå fram med budskapet. Risken är att det faller platt och förtroendet minskar. Bland annat för att vi aldrig vet vem som bara hör och vem som verkligen lyssnar. Och om den som lyssnar börjar tolka så är det svårt att nå kärnan till sitt egentliga budskap när man väl vill bli lyssnad på. Lite som att ljuga. Lite som att ropa på vargen…


 

  

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s