Läsebok, arbetsbok, glosor, förhör – repeat

Textbok, workbook, glosor, förhör. Genomgång, arbete, läxa. [mölle tölle sölle men le lui le lör]. Nissan, Ätran, Viskan, Lagan.  An, auf, hinter, in, neben, über, unter, vor, zwischen.

Hårda bänkar som skrapar mot linoleummattorna, stolar med förtorkade gummitassar som skapar ett annat skrapljud. Kalla väggar i en färg som inspirerar till…ingenting. En lärmiljö som får kulverten under Nyköpings lasarett att framstå som ett innovationscentrum. Det rullar på av Harriet och Peter Eberling.

Lätta poäng för friskolekoncerner att plocka där. Lite färg, sköna möbler och ett inredningsperspektiv elever kan relatera till från utifrån skolan. Bara att gratulera! Nej, jag har inget emot friskolor, jag är däremot helt emot vinster i välfärden. Jag är imponerad av friskolors snabba momentum att etablera goda lärmiljöer ur ett soffperspektiv – rätt eller fel, bra eller dåligt jag värderar inte det – jag vill också göra det, skapa lockande lärmiljöer.

Jag är inne på min tredje kommun som skolpersonal, min femte huvudman, har provat olika både privat och kommunalt. Båda sorter har fördelar, båda sorter har nackdelar. Det de har gemensamt är möjligen lärare som undervisar likt mina egna på 70talet. Där är det rättvist, möjligen tar det längre tid att upptäcka stofiler i en modernare koncern än i en kommunal skola. Det, tillsammans med torftiga lärmiljöer är för mig en gåta. Det rullar på…

En av mina tidigare arbetsgivares fastighetsansvarige medgav inga väggfärger utanför skalan vit, beige, blekgrön eller blekgul. Vi olydnadsmålade ett rum i den uppseendeväckande färgen Fjäder, det blev ett jävla liv på ren svenska. Eleverna blev dock nöjda. Fastighetsansvarige hävdade att det blir svårt att attrahera andra eventuella hyresgäster om skolan målas i andra färger. Hm. Ja, det är såklart ett reellt bekymmer. För vissa.

För andra, sådana som mig är det å andra sidan ett reellt bekymmer när skola av personer i samma organisation där jag själv verkar ser elever som något temporärt. I bokslutstertialer. Där lyckas kanske friskolekonceptskaparna bättre. De ser eleverna som något permanent, en investering. Där blir det kanske en skillnad i anfalls- och infallsvinkel på attraktiva lärmiljöer? 

Varför ser till exempel dagens engelska eller so-lektioner (jag avser inte att reta upp er alla eng. och so-lärare, jag retar upp alla men vill inte skriva ut sjutton ämnen) ut som de gjorde 1978? Varför är salar i högstadieskolan där jag arbetar idag möblerade som 1978? Varför snor eleverna runt som tättingar mellan klassrum medan lärare har samma klassrum större delen av dagen? Hur kommer det sig att vi ännu 2016 snart 2017 måste ha mobilförbud? Hur kommer det sig att vi i Sverige fortfarande hänger kvar i en läromedelsindustri som egentligen borde vara, om inte utdöd så i alla fall väl behövd och noga granskad? Hur kommer det sig att vi är så många skolor landet över ännu inte arbetar digitaliserat medan andra formar digitala rum och arbetsytor tillsammans med sina elever? Hur kommer det sig att det finns hemmasittare som inte får tillgång till hemundervisning via nätet? 

Jag känner att tankar och en del frustration på temat #varförskola blandar och ger här. Det ser ut att bli en text med många trådar. Jag säger som i min presentation, jag har ingen avsikt att vara vägledande, däremot menar jag att det är bra att få tankar på pränt för att sedan sortera. Man gör som man vill, läs vidare eller inte. Du förväntas inte tycka något om detta. Däremot är det intressant om det skapar nya tankar hos läsaren. Såklart.

Så många frågor, så få svar. Vi harvar på med vårt textbok, workbook, glosor och förhör tills fan avlöser oss. Sedan klappar vi oss på axeln och säger jag gjorde i alla fall min del utan rannsakan om det var jag som bidrog till stagnation för en del av det som kunde ha varit möjligt för någon annan. Hur många elever lämnar våra grundskolor med en känsla av att de aldrig fattade vitsen? 

Jag vill ha inspirerande lärmiljöer, jag vill ha scheman utan håltimmar för eleverna, jag vill att eleverna har återhämtningspauser mellan lektioner, jag vill att lärare ska ha bästa arbetsmiljön både estetiskt och arbetsbelastingsmässigt, jag vill se en återinvestering i synen på att elever i skolhus har betydelse för samhällshjulet i stort. Jag vill ha en skola där det är mer naturligt att samarbeta med både kolleger och elever än att stänga in sig och jobba ensam i tron att mitt ämne går inte att ha samverkan i med andra ämnen. Jag vill ha en skola som blomstrar för elevernas och  lärarnas skull, att elever som vi möter i skolan ska uppleva att de blir sporrade – inte bedövade. Jag är så sjukt trött på det här har jag inte lärt mig i skolan jag vill att skolhuset betraktas som en av de platser där allt lärande sker. Vi har länge i landet talat om att läraren inte längre är kunskapsbäraren in klassrummet – det är dags att visa det också. Textbook, workbook, glosor, förhör – repeat.

Det är vi vuxna som väljer. Genom röstsedel och genom yrkesval. Ingen kommer undan ansvaret för skolan. Vi kan göra det annorlunda. Om vi verkligen vill. Både till form och färg.

One thought on “Läsebok, arbetsbok, glosor, förhör – repeat

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s