Hur är det egentligen med begreppet kravkänslig?

Sista semesterveckan står runt hörnet och jag tänker i år som så många andra år att tre veckor egentligen räcker. För mig alltså. Det där är ju så olika, jag vet. 

Men nu har jag har sovit klart. Läst alla böcker i sommartraven och bakat alla bullar, hälsat på, haft gäster, grillat och knäppt några pilsner.

Hjärnan trevar efter något att hantera som är jobbrelaterat och har fastnat för frasen ”kravkänslig”.

Jag möter alltfler kravkänsliga elever, föräldrar, bekanta, vänners barn och kolleger/medarbetare för vart år som går. Hur är det med innebörden av kravkänslig? Alltså jag vet inte, jag funderar – så det finns ingen anledning att hetsa upp sig men skicka gärna länkar om du vet någon som forskar på området.

När måste man acceptera kravkänsligheten och när kan man förvänta sig att den kravkänslige faktiskt förmår att spotta i nävarna och jobba på sin kravkänslighet? Får man ens det? Och egentligen – törs man närma sig tanken om att det är med kravkänslighet som med kränkning, ett stort ord som förlorat sin kraft då alltfler vävt in det i en slags vardagsvokabulär. Och att den som använder det som sitt eget inte heller kan eller får bli ifrågasatt?

Så här går det till när semesterhjärnan signalerar utvilad. Den tar tag i ett ord eller begrepp och jobbar sig varm.
En vecka kvar. Lite rastlös men också nyfiken på nästa tankeloop.

Skolsyster i ledningsgruppen – vilken vinst. För alla.

Under läsåret som gått har jag haft en skolsköterska anställd på 100% trots att skolan endast har 100 elever. Jag fortsätter med det ett år till. Sedan måste jag sluta med det. Säger de styrande över mig. Det är synd. Jag vill berätta vilka vinster jag ser med att skolhälsovården funnits på heltid i skolans organisation, både ur elevperspektiv och ur verksamhetsperspektiv.

SKL presenterar i sina forskningsmaterial att psykisk hälsa är den enskilt största faktorn till att lyckas i skolan. 

Jag vill slå ett slag för att skolhälsovården ska vara synligt och tydligt representerad i skolutveckling och vid läggandet av organisation i skolor inför lärsårsstarter och även vid rektorsrekryteringar. Jag vill höja en röst för att kommuners centrala skolhälsovård och utbildningskontor ska sitta ihop. Min erfarenhet och min inre kompass säger mig att sålänge skolhälsovård/elevhälsa och utbildningsenheter lokalgeografiskt inte ligger nära varandra så uteblir helheten kring elevens förutsättningar till en god skolmiljö sett ur alla nödvändiga aspekter. Kanske ska det vara så att skolchef och skolsköterskechefen delar kontor. På riktigt. 

Den psykiska ohälsan bland våra elever ökar och det sker i takt med att elevhälsan blir allt mer osynlig (och att annan skolpersonal resurs, bespisningspersonal, vaktmästare minskas ner och  grupper blir större). Elevhäloperspektivet finns inskrivet i skollagen men jag ser att det kan säkras upp på andra sätt än de jag oftast sett. 

Skolsköterskan hos oss har flera uppdrag. Hon sitter med i ledningsgruppen med anledning av att hon tillför elevhäloperspektivet ur andra synvinklar än det pedagogiska, hon ingår naturligt i elevhälsogrupp och trygghetsteam och hon deltar i arbetslagens möten. Kort sagt hon finns med i alla delar av vår skolas verksamheter. 

Skolsysters rum är numera centralt belägen i skolhuset vilket innebär att hon är tillgänglig för både elever och personal. Tidigare satt hon i källaren, och skolsyster före henne satt på vinden. I min tanke är placeringen av skolhälsovårdens rum ett tyst statement om elevhälsans reella position i organisationen. Var sitter din skolsköterska?

Hon har rastvärdstid, hon äter pedagogisk lunch och hon gör klassrumsbesök för att handleda pedagoger och elever vid ergonomiska spörsmål men även när det gäller rent medicinska eller neurologiska diagnosfrågor. Hon är ett samtalsstöd till alla i skolan och en väl nyttjad länk mellan hem och skola för barnen som inte direkt går i fåran. 

Hon deltar i alla ärenden vi har på den centrala skolhälsovården, resursteamet, till exempel när det gäller utredningar rörande allt från läs-och skrivproblematik till neurologiska diagnoser. Hon är en ovärderlig resurs utifrån att hon kan röra sig mellan flera infallsvinklar när det gäller de enskilda eleverna och deras vårdnadshavare. Det har visat sig vara mycket framgångsrikt i ärenden där pedagogen behöver ha tät kontakt med hemmen, där växeldrar pedagogen med Skolsyster som kan bidra med både elevhäloperspektivet och pedagogisk kunskap.

Jag har haft förmånen att kunna anställa en erfaren skolsköterska med gedigen elevhälsoerfarenhet men även med ett pedagogiskt välseende öga. Hon vill vara aktiv i skolan och jag låter henne gå in med den kombinationserfarenheten hon visar. Det leder vår skola framåt och uppåt på ett sätt jag inte trodde var möjligt. Elevhälsoorganisation och skolorganisation är så beroende av varandra om utfallet ska bli bra. För alla. Vi har det här året visat att vår idé om elevhälsans position och synlighet i all verksamhet är en nyckel till att våra elever mår allt bättre.
Vinsten med det här är som vi kan se det här läsåret som är vårt första i den här konstellationen är: tryggare barn, friskare barn, tryggare personal, friskare personal och en bättre inomhusmiljö i alla avseenden. Det kostar såklart med heltid Skolsyster men det genererar andra vinster, såklart och tyvärr icke mätbara ännu men om fem-sex år kan man fråga eleven Kalle om skolsysters betydelse för hans mellanstadietid och då få fram att han inte längre är den hemmasittarna han var vid ingången av läsåret ht14. Och att det beror på att Skolsyster fanns där varje dag i foajén och sa hej för hon var den enda han litade på. Jamen det kan väl vem som helst göra tänker du. Nej, det kan inte vem som helst, för alla andra har lektion då när den som inte vill vara i skolan smyger in.

En annan vinst är att Skolsyster har rätt att göra hembesök på ett annat sätt än övrig skolpersonal. Det har för vår del inneburit att när barn inte kunnat ta sig till skolan beroende på tex psykisk ohälsa har syster kunna göra hembesök och snabbt få åtgärder i rull. Helt odramatiskt och på väldigt kort tid kunnat dra i rätt trådar tillsammans med vårdnadshavare och rektor.

Min vinst som rektor är att elevhälsoärenden kortas ner i tid. Det är bra för administrationen såklart men det är också bra för elevens relation till sig själv och till sin framtid. Med en Skolsyster som är på plats hela veckan blir ingenting liggande i månader, möjligen någon vecka. Det är på sikt en vinst för hela samhället. Och det är där vi ska vara tänker jag, i vinsten för samhället för där ligger vinsten för individen och individen för mig är eleven. Hänger du med?

Psykisk hälsa är den enskilt största faktorn för att lyckas i skolan.

Att ha en synligt och tydligt representerad elevhälsa i all skolorganisation kan bara generera vinst. För alla. Det blir billigare i längden.