Systemiska väderkvarnar. Igen.

”För jag är i systemet. Och vägen ut finns inte inritad på den här gamla kartan.”

Läs! Text och bild av min kollega, INGELA NETZ, i det utvidgade kollegiet.

ingelanetz

Det finns ett galet glapp mellan formell verklighet och faktisk verklighet i skolans beslutssystem. Inte så att politiker och chefer inom skolvärlden inte vet om och förstår de dilemmor som läraren och rektorn ställs inför ”på golvet” – i den enskilda skolan, utan för att systemet, den modell för att driva skola som Sverige lever efter, inte längre går att använda ens som hyfsat detaljerad karta över verkligheten.

Majoriteten av svenska skolor är kommunala. Det innebär att det kommunala räkenskapsåret – kalenderåret – styr skolans ekonomi. En ny budet ska läggas vid nyår, mitt i ett läsår. I januari ska rektor veta vilka rekryteringar och inköp som behöver göras under året. Över sommaren, då den största rörligheten finns bland eleverna, går det inte att göra korrigeringar; under höstterminen lever skolan med, och måste anpassa sig till, en budgeterad kalkyl som i värsta fall för länge sen har spruckit. En enda…

View original post 1 055 fler ord

Från katastrofskola till klart godkänd

Om jag hade haft ord att beskriva det jag känner idag hade det blivit en blogg.

Från detta 

   
…och ca elva sidor ytterligare i samma anda för ett år och tre månader sedan till detta: 

 
I mig ryms nu bara en enorm lättnad, lycka och stor stor glädje för eleverna, föräldrarna och den numera helt nya lärarkåren i Tystberga skola.  Till Super-Teamet som arbetat oförtrutet sedan augusti 2014 – vi gjorde det!!

Tystberga skola – en skola att längta till. Äntligen. 

Tack huvudmannen Anci för stöd, tack Skolsyster Susanne för din förmåga att omfamna ett udda uppdrag, tack Barn- och Ungdomsnämnden (den gamla och den nya) för förtroendet, tack HR-Ulrika för tålamodet och stort tack Skolverket och Skolinspektionen för support. Tack #skolvåren för arenan att pröva idéer och för hjälpen att knyta ihop Tystberga med forskning, förstelärare och innovatörer. 

Men allra mest ett stort tack till Peter, Morris och Hugo som låtit mig leva min hobby hela resan för nutidens barn och framtidens vuxna utan er tre hade det aldrig gått.