#rektorsprogrammet ping Basgrupp45

Två dygn på internat är över. Uppstarten är avklarad. Alla har fått penna, block och varsin ryggsäck. Blivit indelad i seminariegrupp och basgrupp. Summerar intrycken från viloläget i soffan.  

 
Engagerade lärare som bjöd på synvändor och utmanande tankar och en augustivärme som tog livet av luftkonditioneringsapparaturen.  Det är mitt första just nu kvarvarande starka minne.

Jag ingår i en basgrupp med sju deltagare och jag är imponerad över att det klickat så bra! Vi vet inte så mycket om varandras privata liv men jag är redan rätt säker på deras egenskaper som ledare, jag vet redan vilka bekymmer de brottas med som är arbetsrelaterade och jag vet vad de gläds över och var de hittar sin vila när jobbet kräver. Magi, tänker jag.

Magi som uppstår när en grupp målmedvetna människor struntar i cv och status och går igång på uppgiften och låter det personliga komma i andra hand, eller kanske mer är trygga i att det visar sig vartefter vi löser uppgifterna. 

Det kommer att bli tre bra år i basgrupp 45, det känns redan nu, strukturen är klar, pakten formulerad och den ärliga nyfikenheten och intresset för varandra finns både i hjärtat, hjärnan och på fronter.

På lärarsidan har juridiska gjort störst intryck på mig och försatt mig i en skräckblandad förtjusning genom Lotta Lerwalls underbara uppenbarelse av stål och hjärta. Med orden det kostar att läsa juridikåret, det är ingen ABF-kurs precis har hon med önskvärd tydlighet levererat inte bara lust att läsa utan även lagt ribban.

Basgrupp 45 blir kursettor.

Formulera din bärande idé om varför du arbetar i skolan

Första uppgiften första dagen på rektorsprogrammet var att formulera sin bärande idé om varför man valt att arbeta med det vi alla arbetar med som ingår i årets rektorsgrupp. Ordningen på på uppgiften var att reflektera ensam, sedan presentera sin bärande idé för sin basgrupp.  

Den bärande idén om varför jag arbetar med utbildning är för mig intresset och viljan vara med och påverka. Jag vill vara med på resan och uppleva det som Edit, ny i  i 6årsgruppen, kommer att processa och utveckla från den 19e augusti i år fram till juni 2035 när hon lämnar gymnasiet. Då är jag 72 år. Det ger lite perspektiv som jag anser ger dimension till vilka tidsrymder vi arbetar med i skolans värld. Jag vill bidra till att nutidens barn ges möjlighet till att få utbildning i samklang med en omvärldsbevakande och på riktigt samtidsorienterad skola för att de ska förmå bidra i gruppen av framtidens vuxna som förstår, använder och förvaltar demokratins värden som drivkraft att fortsätta utveckla människans förutsättningar till fortlevnad.

Så vilken är din bärande idé om varför du arbetar i skolan, hur formulerar du den? 

Ett är säkert, jag kommer att förändras

    

 

Kväll före start på rektorsutbildningen. Ligger här och funderar på de tre framförvarande åren. Vet av erfarenhet att jag kommer att förändras, förädlas och fortbildas. Jag vet att det kommer att ge lika mycket som det kommer att kosta fast på olika plan i olika sammanhang.

Jag vet att min språk kommer att förändras, under perioder kommer jag att använda fakta och faktoider på ett sätt som jag senare kommer att förkasta. Jag kommer att använda ord i sammanhang som folk kommer bli helt less på och när det vant sig kommer jag att snöa in på ett nytt ord. Det ligger i utbildningars natur. Hjärnan liksom, vilken fantastisk maskin! Det är fortbildningens urkraft kanske, att människan blir förändrad.

 På ytan och i grunden. På gott och på ont.

Min förväntan är att jag jag får tillgång till ett nytt register av kunskaper, nödvändiga för att på ett bra och säkert sätt verka i yrket på ett proffesionellt plan. Att jag får nya kontakter i rektors utvidgade kollegie.
Min farhåga är att mitt språk kommer att förändras så att jag tappar det som är nerven i mitt eget. Att jag byråkratiseras.

Imorron. Då börjar det. Oavsett. Lite nervös och väldigt väldigt nyfiken på resan det blir.

Att slåss mot systemiska väderkvarnar

Min rektorskollega i det utvidgade kollegiet beskriver den paradigmkris skolan nu lever i och hanterar, på olika sätt i olika kommuner.

Låt mig presentera Ingela Netz tankar och framåtsyftande frågor:

Att slåss mot systemiska väderkvarnar.